Infektion och immunbrist
Vad är immunglobuliner?
Antikroppar är en del av kroppens immunförsvar. Deras viktigaste uppgift är att upptäcka smittämnen. Smittämnena kan vara bakterier, virus, maskar, parasiter eller svampar.
Antikroppar är proteiner som ser ut ungefär som en kräfta med två klor. De har förmåga att binda vid smittämnets ytmolekyler, antigen, och underlätta för vita blodkroppar att bekämpa smittämnet. I undantagsfall kan antikropparna vända sig mot den egna kroppen. De förvandlas då från vän till fiende.
Antikropparna kan till exempel binda vid nervtrådar. Följden kan bli ett sjukdomstillstånd som orsakar exempelvis försvagade muskler, stickningar i fingrarna eller domnande fötter.
Antikroppar, i utvunnen form, används sedan länge för medicinsk behandling. De kallas då immunglobuliner (eller gammaglobuliner). Läkemedlet framställs från friska personers blodplasma. Det behövs ett stort antal blodgivare för att framställa immunglobulin. Personerna som lämnar blodplasma måste vara helt friska och blodplasman testas noggrant.
Genom reningsprocesser får man ett koncentrat som till största delen består av Immunglobulin G. Det kan även innehålla spår av Immunglobulin A och Immunglobulin M. Tillverkningsprocessen är avancerad och tidskrävande. Det tar cirka 9 månader att tillverka en dos immunglobulin.
Immunglobuliner som läkemedel
Läkemedel som innehåller immunglobuliner ges till patienter som har immunbristsjukdomar eller autoimmuna sjukdomar. Patienter som har immunbristsjukdomar har ofta för låga nivåer av kroppsegna antikroppar. Behandlingen fyller på mängden antikroppar och på så sätt blir patienten mer motståndskraftig mot infektioner. Immunglobulin i höga doser har visat sig ha en stabiliserande effekt på vårt immunförsvar.
Immunglobulinbehandling kan ges på tre olika sätt: intravenöst (i ett blodkärl), subkutant (i underhudsfettet) eller intramuskulärt (i en muskel) vilket är mindre vanligt idag.
Subkutan immunglobulinbehandling (SCIG)
Subkutan (infusion i underhudsfettet) immunglobulinbehandling ger en möjlighet till hembehandling. Att ta läkemedlet när det passar i vardagen istället för att boka en tid på sjukhuset för varje behandling gör tillvaron enklare. Det blir lättare att leva ett ”normalt” liv, med skola och arbete och fritidsintressen. Många brukar säga att deras livskvalitet har förbättrats sedan de började med hembehandling.
Intravenös immunglobulinbehandling (IVIG)
Idag används intravenös immunglobulinbehandling framförallt till personer med autoimmuna sjukdomar. Sådan kräver nämligen höga doser av immunglobulin, vilket endast är möjligt att få intravenöst.
Infektion och immunbrist
Immunglobulinbehandling av patienter med både primär och sekundär immunbrist ges för att ersätta den brist på antikroppar dessa patienter har för att på så sätt minska antalet infektioner.
Primär immunbrist
Immunbrist är en sjukdom som orsakas av att något i immunförsvaret saknas eller inte fungerar. Kroppen har svårare att stå emot och bekämpa smittoämnen.
Utan behandling kan primär immunbrist innebära återkommande infektioner och ett stort antal penicillinkurer per år. Vissa personer med primär immunbrist är så gott som helt friska och får aldrig veta att de har en immunbristsjukdom.
Primär immunbrist beror på att kroppen har svårt att producera antikroppar. De vanligaste formerna av primär immunbrist är IgA-brist och IgG-subklassbrist.
Sekundär immunbrist
Immunbrist kan också vara sekundär. Det är då någon annan bakomliggande orsak som hämmar immunförsvaret, till exempel HIV, brännskador, njur- och tarmsjukdomar.
Autoimmuna sjukdomar
Syftet med immunglobulinbehandling vid autoimmuna sjukdomar är att åstadkomma en immunmodulering, det vill säga en förändring av vårt eget immunförsvar.
Neurologi och Guillain-Barrés syndrom (GBS)
Guillain-Barrés syndrom (GBS) är en akut inflammatorisk sjukdom. Sjukdomen kännetecknas av snabbt tilltagande muskelsvaghet. GBS orsakas av antikroppar som angriper perifera nervtrådar. Det vill säga nerver utanför hjärna och ryggmärg. På så sätt är GBS också en neurologisk sjukdom.
När antikroppar binder till nervtrådar så bryts ett lager av isolerande fett (myelin) ned. Konsekvensen blir att nervsignalerna får svårare att nå fram. Ibland når signalerna inte fram alls. Det är detta som orsakar påverkan på muskelstyrka och känsel.
GBS kan uppstå av att något går fel i kroppens immunförsvar. Två av tre personer som drabbas av GBS har rapporterat att de har haft någon infektion strax före insjuknandet.
Det är vanliga infektioner i hals, luftrör, mage och urinvägar som kan föregå GBS. Sjukdomen kan också utlösas av vaccinationer och vissa mediciner.
Kawasakis sjukdom
Kawasakis sjukdom är en inflammation i blodkärlen som kan drabba i stort sett alla artärer, inklusive aorta. Sjukdomen drabbar framförallt barn.
Kawasakis sjukdom är en autoimmunsjukdom som påverkar många organ inklusive hud, lymfkörtlar och blodkärl, allvarligast är påverkan på hjärtat.
Hematologi och Idiopatisk Trombocytopen Purpura (ITP)
ITP är en sjukdom som innebär att antalet trombocyter (blodplättar) sjunker under en så låg nivå att blödningar uppstår. Normalt finns 150-400 miljarder trombocyter per liter blod. Vid ITP sjunker koncentrationen till 5-10 procent av den normala koncentrationen.
Det finns både en akut och en kronisk variant på ITP. Den kroniska varianten definieras av att antalet trombocyter är mindre än 150 miljarder under mer än sex månader.
ITP är en autoimmun sjukdom. Det är antikroppar som förstör trombocyterna och det låga antalet trombocyter ökar risken för blödningar.
