Att välja behandling

Undervisning är en viktig del i vården av patienter med kronisk njursjukdom. Att bli diagnostiserad med kronisk njursvikt är en stor chock för de flesta. Därför är det viktigt att patienten och närstående får information om sjukdomen och tänkbara behandlingar långt innan dialysstarten. Man måste få tid för reflektion och funderingar i lugn och ro för att komma till insikt om sjukdomen och vilka behandlingar som passar det liv man lever allra bäst.

Att lära sig så mycket som möjligt om den nya situationen kan hjälpa både patienten och närstående att anpassa sig till ett nytt liv som omfattar dialysbehandling och eventuellt en njurtransplantation. Man måste få möjlighet att ta del av de olika behandlingsalternativ som finns, fördelar och överväganden med varje behandling. Att utbildningen sker både i grupp och individuellt är viktigt för att man ska förstå och ta till sig innehållet.

Det är också viktigt att utbildningen börjar så tidigt som möjligt innan dialysstarten, för att man ska kunna ta egna beslut i samråd med kliniken. Under hela processen är det också viktigt att patientens anhöriga eller närmaste finns med. Utbildningarna för patienter kan genomföras som njurinformationsträffar, individuell utbildning på sjukhuset eller hemma, möten med andra dialys- eller transplanterade patienter.

• Tillbaka upp

På många kliniker i Sverige jobbar man i team kring den njursjuka patienten som består av exempelvis en nefrolog, njursviktskoordinator, sjuksköterska, dietist, sjukgymnast och kurator. Alla finns till hands och ger stöd på vägen, inte minst inför beslutet om vilken behandling man ska välja. Patienten ska inte känna sig ensam. En ansvarig njursviktskoordinator eller njursviktssköterska ansvarar för planeringen kring den njursjuka patienten tillsammans med ansvarig läkare.

Njursviktskoordinatorn/sköterskan ser till att patienten mår bra, tar prover, planerar access, ser till att patienten får utbildning och information om de olika behandlingsalternativen samt följer upp resultat av prover och undersökningar. Patienten vägleds i hela processen tills det är dags att fatta ett eget beslut. Att patienten känner sig trygg under hela vägen är en förutsättning och det är viktigt att patientens livsstil och önskemål vägs in i valet av behandling.

Patienter som av någon anledning startat akut i dialysbehandling ska självklart få möjlighet till samma delaktighet i proceduren kring sin dialysbehandling.

• Tillbaka upp

Njurtransplantation är det behandlingsalternativ som mest liknar den ursprungliga njurfunktionen. En frisk njure tas från en mänsklig donator och opereras samman med patientens blodkärl och urinblåsa. Den tar nu över funktionen från patientens sjuka njurar. Patientens gamla njurar lämnas vanligtvis kvar. Efter transplantationen krävs det daglig medicinering och regelbunden uppföljning på sjukhuset av patientens allmäntillstånd och provtagning. Besöken blir efter hand mindre frekventa.

Trots goda resultat är inte denna behandlingsform riskfri. Försämrat allmäntillstånd i kombination med andra sjukdomar eller hög ålder är faktorer som påverkar det medicinska beslutet. Därför kan inte alla patienter med njursvikt erbjudas transplantation. För att ta reda på om patienten är lämpad för njurtransplantation och den efterföljande medicinska behandlingen, görs en omfattande utredning av behandlande läkare och transplantationsläkare.

Det finns två sätt att få en transplanterad njure:

• Från en levande donator -  Denna ska vara anhörig eller en nära vän från en långvarig relation. För att få donera måste givaren vara helt frisk med normal njurfunktion. Donationen måste ske helt av fri vilja och donatorn måste ha fyllt 18 år. Omfattande utredning krävs av både donator och mottagare. Väntetiden är kortare än vid vid donation från avliden donator.
• Från en avliden donator - Det är en person som bestämt sig för att donera sina organ efter sin död och som avlidit efter olycka eller hjärnblödning/
  hjärninfarkt  med total hjärndöd till följd. Väntetiden kan variera mellan olika kliniker.

En njurtransplantation kan vara väldigt lyckad
Den genomsnittliga livstiden för en transplanterad njure är tio år. Det finns också njurar som endast fungerar i några dagar men även patienter som haft sitt njurtransplantat över trettio år. När transplantatet avtar i fuktion kan patienten få ytterligare transplantat, troligtvis behövs dialysbehandling under en tid.

En lyckad njurtransplantation ger de bästa resultat för patienters överlevnad och erbjuder bästa livskvaliteten eftersom patienten är fri från dialys så länge transplantatet fungerar. Ibland finns det medicinska hinder som gör att en transplantation måste avrådas. Då kan en väl fungerande dialysbehandling vara ett mycket bra alternativ. Att köpa och sälja organ för transplantationsändamål är förbjudet i svensk lag.

• Tillbaka upp