Värdet av vacciner
På denna sida:
Vaccination är en av de mest effektiva och kostnadsbesparande åtgärder som kan skydda medborgarna och samhället från allvarliga sjukdomar. Vacciner ges till friska personer för att förebygga sjukdom och förhindra smittspridning och på så sätt sänka vårdkostnaderna.
Sedan vaccinationens upptäckt för 200 år sedan har arbetet med att stärka immunförsvaret visat sig vara det bästa och mest framgångsrika sättet att minska dödligheten i världen vid sidan av tillgången på rent dricksvatten. Vaccin räddar varje år livet på 2,5 miljoner barn. Tack vare vacciner har man lyckats utrota smittkoppor och i vissa regioner även polio och mässling. Totalt under perioden 2000 till 2007 har målinriktade vaccinationskampanjer hjälpt till att minska antalet dödsfall till följd av mässling globalt med 74 procent, från 750 000 dödsfall till 197 000. Med fortsatta insatser och tillräckliga ekonomiska resurser tror WHO att vaccin kan rädda ytterligare tio miljoner liv under de närmaste tio åren.
Vacciner som används vid bred allmänvaccination är ytterst effektiva för att förhindra sjukdom. De skyddar inte bara de direkt vaccinerade, utan kan också blockera spridningen av infektioner i omgivningen till de som inte är vaccinerade, s.k. flockimmunitet. Trots att vaccin i likhet med många läkemedel inte skyddar till 100 procent uppnås mycket goda resultat med få biverkningar och allvarliga komplikationer är sällsynta.
De goda exemplen
Vaccin – turbo för immunsystemet
Vaccinet stimulerar kroppens eget immunförsvar så att det kan bekämpa eventuella sjukdomsangrepp. Detta sker genom att antikroppar bildas och ett immunminne byggs upp som beredskap inför framtida virus- eller bakteriesmitta. En del vacciner tillverkas av hela bakterier eller virus, eller av vissa delar av dessa organismer. Andra vacciner kan bestå av virusliknande partiklar (s.k. VLP-vacciner) som imiterar det aktuella viruset men inte innehåller något genetiskt material som riskerar att orsaka infektioner. Generellt behandlas vaccinerna så att de inte ska kunna orsaka sjukdom utan stimulera en ändamålsenlig och skyddande immunreaktion.
Utveckling av nya vacciner
Det krävs omfattande forskning för att utveckla ett nytt vaccin. Processen att testa, utvärdera och få godkännande från myndighet fram till tillverkning är komplex, tidskrävande och kostsam. I genomsnitt beräknas det ta ca 18 år, kosta över 3,5 miljarder kronor och kräva tester på tiotusentals personer för att utveckla ett nytt och säkert vaccin med hög skyddseffekt. Av denna tid och dessa resurser läggs en stor del på kvalitetstestning och tillverkningskontroller för att säkerställa att vaccinet håller högsta möjliga standard. Produktionen av vacciner är ytterst komplicerad och kan ta flera månader, ibland över ett år.
Ett viktigt särdrag med vacciner är att friska individer behandlas, ofta hela årskullar av små barn. Det leder till större krav på klinisk dokumentation om vacciners säkerhet och frånvaron av allvarliga biverkningar jämfört med många andra läkemedel. Om man t.ex. har en allvarlig sjukdom och om det finns läkemedel som botar denna sjukdom är man kanske beredd att acceptera vissa – ibland även svåra – biverkningar av själva behandlingen. Detta gäller inte för vacciner. En viktig utgångspunkt vid beslut om vad som ska ingå i nationella vaccinationsprogram är därför att allmänheten skall känna sig trygg med de vacciner som samhället erbjuder.
Många års investeringar i forskning och utveckling, främst inom läkemedelsföretagen, har resulterat i vacciner mot över 25 infektionssjukdomar. Under de senaste 30 åren har forskare kunnat göra ytterligare banbrytande genombrott som påskyndat vaccinutvecklingen genom att utnyttja ny kunskap kring bioteknik, genetisk avkodning och IT. Som en följd av detta har läkemedelsföretagen nyligen introducerat ett antal nya vacciner mot livmoderhalscancer (humant papillomvirus), meningokockinfektion, influensa med pandemipotential, pneumokocksjukdomar, rotavirusdiarré och varicellazostervirus som orsakar bl.a. vattkoppor och bältros.
Sammanfattning
Vaccin räddar inte bara liv utan kostnadseffektiviteten ger också fördelar för sjukvården och hela samhället. Vacciner som används i nationella vaccinationsprogram är ytterst effektiva för att förhindra sjukdom. De skyddar inte bara dem som är vaccinerade direkt, utan kan även blockera spridningen av infektioner till dem i omgivningen som inte är vaccinerade, s.k. flockimmunitet. Även om vaccin i likhet med många läkemedel inte skyddar till 100 procent är resultatet mycket bra, biverkningarna är få och allvarliga komplikationer är sällsynta.
Genom framgångsrik forskning och nya teknologier har det under de senaste åren utvecklats en rad nya vacciner och flera kan väntas. Processen att forska fram, testa, få godkännande av myndighet för och tillverka vaccin är kostsam, komplex och lång. Följaktligen är det endast läkemedelsföretagen som kan ta de betydande risker och göra de stora investeringar som krävs för att utveckla och producera nya vacciner. För att läkemedelsföretagen ska kunna uppnå en hållbar investering krävs ett långtidsengagemang, en förutsägbar framtida efterfrågan och en politik som inser värdet av vaccinationer.
Referenser
WHO Weekly Epidemiological Record nr 19, 2006, 81, 189-196.
Plotkin SA, Orenstein WA. Vaccines. 4:e utgåvan. Philadelphia, Pa: W.D. Saunders; 2004:1.
WHO:s rapport State of the world’s vaccination and immunization, third edition 2009
WHO News Release 9 december 2005; With an additional US $1 billion per year immunization could save ten million more lives in a decade.
WHO Fact Sheet 288. Immunization against diseases of public health importance. Mars 2005.
Biomedical Industry Advisory Group. The Biomedical Research & Development Guide 2006
Anders Anell och Anna H. Glenngård: ”Vacciner i Sverige – ett hälsoekonomisk perspektiv.”. IHE Rapport 2007:1.
Socialstyrelsen: ”Vaccination av barn – Det svenska vaccinationsprogrammet.”
Smittskyddsinstitutets hemsida, www.smi.se
Läkemedelsverkets hemsida, www.lakemedelsverket.se
Socialstyrelsens hemsida, www.socialstyrelsen.se
